Blockkedjan – En titt på framtida teknik
Vad exakt är en blockkedja? Varför har tekniken ännu inte nått ett genombrott inom logistikbranschen? Och hur kan dess innovativa potential utnyttjas med hjälp av rätt ekosystem? Vi tar en titt på blockkedjan.
En av nästa generations ledande tekniker – blockkedjan – har tappat en del av sin glans under de senaste åren. Kan det helt enkelt bero på att många av dem som har spekulerat i kryptovalutan bitcoin har blivit desillusionerade? Kanske. Men den världsberömda digitala valutan är bara ett användningsområde för en spännande teknik.
Blockkedjor är en särskild form av DLT (Distributed Ledger Technology), en generisk term som beskriver olika former av databasstrukturer som saknar en central administratör. Blockkedjor och bitcoin uppfanns båda av en viss Satoshi Nakamoto, som publicerade den berömda vitboken om bitcoin i november 2008. Men det här namnet är bara en pseudonym. Vem eller vilka som döljer sig bakom namnet Satoshi Nakamoto är fortfarande ett mysterium.
En blockkedja är ett IT-koncept som säkerställer ett tillförlitligt utbyte av information, transaktioner och värden. Tekniken bygger på hash-funktioner, som fungerar som en kryptografisk procedur, och decentraliserade validerings- och lagringsnoder. Det innebär att data distribueras redundant – med andra ord lagras många kopior av dem på olika platser – hos deltagarna i ett blockkedjenätverk, utan behov av att lagra data centralt. Namnet blockkedja kommer från teknikens underliggande struktur med datablock som är ihopkopplade med hjälp av kryptografiska mekanismer.
Proceduren med hash säkerställer sedan att när datablock har bildats kan de inte ändras utan att detta omedelbart uppmärksammas av alla parter som är involverade i blockkedjan. Kedjan av data kan också beskrivas som en uppsättning transaktionsdokumentation som hänger ihop kronologiskt. Data lagras redundant på så många noder i en blockkedja som möjligt och alla är anslutna via internet. Dessa noder skapar, lagrar och verifierar blocken i en blockkedja. Olika bevisförfaranden (t.ex. konsensus bland en majoritet av noderna i en blockkedja) avgör om ett nytt datablock kan skrivas till blockkedjan. Detta ekosystem kräver ingen central databas eller central administration.
Blockkedjeteknik har ett attraktivt och enkelt koncept. Men förutom bitcoin, Ethereum-plattformen och några andra mindre lösningar utanför finanssektorn har, än så länge, inga riktigt stora innovationer baserade på blockkedjan utvecklats – inte heller inom logistiken. Varför är det så? Kanske för att sådana lösningar, trots den decentraliserade blockkedjestrukturen, i många fall behöver en central drivkraft och samordnare – inte ur ett tekniskt perspektiv, utan ur ett organisatoriskt perspektiv? Och för att det är svårt att hitta någon som uppfyller kraven, då de måste vara neutrala och fria från egenintressen för att inte skrämma bort deltagare i blockkedjans ekosystem?
Potential inom logistiken
Trots dessa ännu olösta grundläggande problem finns det ett antal intressanta potentiella tillämpningar för Distributed Ledger Technology, inte minst för dokument (än så länge ofta i pappersform) som innehåller känslig information eller till och med anspråk (kring ägare) som rör transporterade varor. Det skulle vara ett stort steg framåt för digitaliseringen av logistiken om sådana dokument hanterades självständigt och hade en spårbar historik, oberoende av tredje parts åtgärder. Det skulle mycket väl kunna bli verklighet för exempelvis dokument som medföljer farligt gods.
Målet skulle vara att digitalisera utbytet av information mellan företag och deras intressenter inom farligt gods. Ett sätt att göra detta på, är genom ett elektroniskt transportdokument som uppdateras och dokumenteras steg för steg vid varje lastning och lossning via interaktion med blockkedjan. Just nu pågår intensiv forskning på området. DACHSER stödjer olika aktiviteter tillsammans med kunder och partners. Däribland främst Fraunhofer IML samt European Blockchain Institute, som för närvarande håller på att etableras. Tillsammans undersöker de tre organisationerna om ovan nämnda användningsområden är genomförbara samt bygger prototyper.
För att identifiera så många relevanta rättsliga överväganden som möjligt måste industrin och den akademiska världen först visa att idén är genomförbar och identifiera nödvändiga förändringar. Och för att undvika en situation där enskilda företag därefter skapar isolerade lösningar bör man hitta ett gemensamt tillvägagångssätt som involverar flera företag och branschorganisationer samt beslutsfattare, myndigheter och organisationer med säkerhetsfokus, så som polis och räddningstjänst. I det långa loppet kommer de sistnämnda till stor del ha nytta av ett blockkedjebaserat ekosystem för farligt gods. Om en farlig situation skulle uppstå kan polis och räddningstjänst snabbt och enkelt få tillgång till viktig information om de berörda transporterna av farligt gods samt aktuella statusuppgifter om godset. Med hjälp av denna information skulle de kunna vidta ännu mer riktade åtgärder, eftersom de skulle veta vilket farligt gods som fortfarande fanns ombord på fordonet och vilket som redan hade lossats. Detta borde ytterligare öka säkerheten i transportkedjan.
Det finns även potential att använda blockkedjan för tulldokument eller följesedlar. Inom sjöfrakten kan blockkedjebaserade fraktsedlar ge aktörerna i ett ekosystem en transparent händelsehistorik som inte kan manipuleras, vilket möjliggör inte bara anslutning för fysiska föremål (försändelser) utan också överföring av värden och originaldokument.
Ur ett bransch- och företagsperspektiv är det viktigast att lösa problemet kring styrning. Det handlar främst om övergripande beslutsrättigheter och ansvar för olika företag, vilket har en betydande inverkan på incitamenten att delta i ett blockkedjebaserat ekosystem. Mer arbete behövs för att fastslå vilken som är den bästa vägen framåt och utforska hur man ska hantera frågan. En möjlig lösning kan vara en fristående, neutral juridisk enhet som agerar värd för ett ekosystem som omfattar både affärs- och myndighetsaktörer.
Blockkedjeteknik är fortfarande en relevant framtida teknik för digitalisering inom logistik. Det är dock inget självändamål att införa den. Tyvärr glömmer många aktörer det när ett nytt projekt lanseras. När allt kommer omkring måste blockkedjebaserad innovation tillföra ett betydande värde jämfört med befintliga lösningar. Och det viktigaste är att inte bortse från de utmaningar som det obekanta blockkedjebaserade ekosystemet för företaget medför. Blockkedjan är inte bara en teknik – det är ett nytt sätt att samarbeta i leveranskedjan. Och det måste man lära sig, testa och bevisa i praktiken.
