Utsläppsfri flygfrakt: Från laboratoriet mot framtiden
Sustainable Aviation Fuels – hållbart flygbränsle – är för närvarande det branschen hoppas mest på med syfte att uppnå en betydande reduktion av CO₂-utsläpp samt andra växthusgaser.
Sustainable Aviation Fuels (SAF) är ett samlingsnamn för klimatvänligt flygbränsle, som generellt kan användas för att driva dagens flygplan utan att göra avkall på prestanda. Användning av detta hållbara flygbränsle, har potential att minska ett flygplans operativa nettoutsläpp av växthusgaser till praktiskt taget noll. Vid sidan av åtgärder kring effektivisering kan hållbart flygbränsle bli en av flygindustrins nyckeltekniker för att nå målet om nettonollutsläpp vid långdistansflygningar. Även om utvecklingen fortfarande befinner sig i ett tidigt skede används hållbart flygbränsle redan på vissa rutter och trycket kring att bedriva forsknings- och utvecklingsinsatser på område är högt.
Grundbulten till att SAF klassas som klimatvänligt är det faktum att bränslets produktionsprocess kan kompensera för de oundvikliga växthusgasutsläppen vid förbränningen i jetmotorn. Det hållbara flygbränslet bidrar till negativa utsläpp genom framställningen från syntetiska eller växtbaserade råvaror där tillverkningsprocessen använder teknik för koldioxidavskiljning.
Nuvarande och framtida reducering av växthusgasutsläpp är dock beroende av en rad tekniska aspekter. Av just tekniska skäl får de flesta av de hållbara flygbränslen, som för närvarande är godkända för majoriteten av flygplanen, stå för högst 50 procent i en blandning med konventionell bränsle. Orsaken till att bara hälften av ett flygplans potentiella växthusgasbesparingar utnyttjas. Forskningsprojekt och tester pågår med syfte att skapa bättre tillsatsförhållanden för att under de närmaste åren möjliggöra högre andel av SAF i flygbränsle.
Avfall blir bränsle
Idag är de hållbara flygbränsle som främst används baserade på vegetabiliska oljor, avfall och lipider som omvandlas till kolväte genom en katalytisk reaktion där väte tillförs. Sett till tillverkning och basingredienser är HEFA (hydrerade estrar och fettsyror) likt HVO (hydrerade vegetabiliska oljor) som kan användas till biodiesel i lastbilar och lokomotiv. Det som är relevant ur hållbarhetssynpunkt är att hålla sig så nära specifikationerna för avancerade biobränslen, enligt EU:s direktiv om förnybar energi (RED II), som möjligt. Det innebär att man ersätter oljor från livsmedelsgrödor främst med vegetabiliska spilloljor samt animaliskt och vegetabiliskt avfall. Några av Europas ledande tillverkare av hållbara flygbränslen, till exempel Neste, betonar att endast denna typ av biomassa bör användas. Eftersom resterande växthusgasutsläpp är en oundviklig biprodukt av biomassaproduktion har SAF producerat med HEFA-teknik potential att minska utsläppen av växthusgaser med mellan 50 och 80 procent jämfört med konventionell bränsle, förutsatt att användning av 100 procent SAF tillåts. Om man inte räknar in statliga subventioner skulle kostnaden för varje ton koldioxidekvivalenter (CO₂e) som kan undvikas genom att använda denna typ av hållbart flygbränsle ligga på mellan 800 och 1 000 euro.
Eftersom resterande växthusgasutsläpp är en oundviklig biprodukt av biomassaproduktion har SAF producerat med HEFA-teknik potential att minska utsläppen av växthusgaser med mellan 50 och 80 procent jämfört med konventionell bränsle, förutsatt att användning av 100 procent SAF tillåts.
I framtiden kommer vi sannolikt att se en ökad användning av avancerade processer likt BtL, biomass to liquid, för att omvandla biomassa till SAF. Framför allt skulle det innebära att olika avfallsmaterial från trä- och skogsindustrin kan användas för att producera flygbränsle. Här är besparingspotentialen för växthusgaser mellan 60 och 90 procent. Men då dessa processer fortfarande är cirka 25 procent dyrare än HEFA-processer, används de sällan. Men med tanke på mängden SAF som kan komma att krävas i framtiden anses den här produktionsmetoden ha stor potential.
Olika tekniker
Förutom biomassa finns det också planer på att använda el från förnybara energikällor för att producera SAF. PtL, Power to liquid, är en process som använder elektrolys för att omvandla el till väte, som sedan blandas med CO₂ för att producera kolvätekedjor med samma egenskaper som bränsle. CO₂ kommer antingen från biomassa eller hämtas direkt från atmosfären med hjälp av tekniska metoder. PtL-tekniken leder till en minskning av växthusgaserna med nästan 100 procent under flygresan. SAF producerat med PtL-teknik är för närvarande mycket dyrare än SAF producerat med HEAF-teknik och tillverkas endast vid ett fåtal småskaliga anläggningar.
Rättsliga krav
Lagstiftning från EU föreskriver en stegvis ökad andel hållbara flygbränslen vid tankning på europeiska flygplatser, under de kommande åren. I utkastet till luftfartsförordningen ReFuelEU fastställs det att andelen hållbart flygbränsle kommer öka från dagens andel på mindre än 1 procent till 2 procent vid 2025. Detta följt av en serie ökningar med sikte att landa på cirka 63 procent vid 2050. Inom förordningen träder en underförpliktelse gällande SAF producerat med PtL-teknik som ska nå cirka 0,7 procent år 2030, cirka 8 procent år 2040 och 28 procent år 2050. Med andra ord, som framgår av EU:s målspecifikationer, kommer SAF inte att utgöra en betydande andel av det bränsle som används inom europeisk luftfart förrän 2040. Planen är då att använda tekniker baserade på biomassa (BtL) tillsammans med metoder som baseras på el (PtL).
Book & Claim-strategi
Flera flygbolag och speditörer erbjuder redan företag och privatpersoner, som vill vara med och öka andelen SAF inom flygsektorn, möjligheten att boka SAF-drivna flygresor mot en extra kostnad. Av ekonomiska och organisatoriska skäl används SAF inte alltid i det specifika flygplan som frakten eller passageraren flyger med. I stället tvingar köpet av SAF-certifikat flygbolaget eller flygplatsen att använda SAF i sitt tankningssystem. Ett godkänt verifieringsförfarande finns på plats för att säkerställa att den växthusgasbesparande effekten faktiskt uppstår och kopplas till ett flygbolag och en kund. Denna Book & Claim-strategi gör det möjligt för vem som helst att ge ett värdefullt bidrag till tekniska förändringar och klimatåtgärder inom luftfarten. Den grundläggande princip för denna strategi, som också kallas ”insetting”, är jämförbar med ursprungsgarantier som används vid handel av el. När DACHSER under 2023 tillsammans med kunder lanserar sina första SAF-projekt, kommer samma strategi användas.
